zandrish

Det är tur att man har lärt sig av en del av sina misstag! Det är tur att mitt hjärta skyddas av en stenmur, annars hade jag mått väldigt dåligt. Jag är inte korkad, jag kan ge mig själv en komplimang och säga att jag är väldigt smart och intelligent. Jag kan läsa av folk väldigt bra; jag vet när något är fel. Men det enda jag ångrar är att jag satte mig på bussen i fredags och lämnade min vän som behövde mig hundra gånger mer. Hon är så förstående, så ingen skada är skedd men det är själva grejen. Hade jag inte gjort det hade jag väl fortfarande blivit förd bakom ljuset så även det förde något positivt med sig.

 

Jag har inte varit världens mest ärliga person heller, men det är för att jag har varit osäker. Det är lögnerna som sårar och besviker mig. Hur man som människa kan kasta ur sig allt möjligt, och så pass länge. Allt som jag har gått igenom har gjort mig starkare, och enligt psykologen jag var hos igår har jag väldigt tuffa erfarenheter. Och det är inte fel att jag inte litar på människor, det var, enligt henne, väldigt förståeligt. Mig kan man tyvärr inte krossa nu för tiden. Det är omöjligt. Men det är alltid gulligt när folk försöker.

 

Jag har äntligen hittat vännen i mitt liv. Underbara Marre, det är hon och jag mot världen. Vi är så lika att det är läskigt och vi har en enorm respekt för varandra, och det är så det ska vara. Vi klickade direkt och jag hoppas att det här är början på en lång och underbar vänskap!

 

Intressant helg! Typ... kanske... njaa, det gamla vanliga. Fest, drama, sura miner. Haha det är inte så illa som det låter, men om alla kunde sköta sitt och strunta i vad jag gör! Om jag nu umgås med fel person, låt mig då göra det tills jag inser det själv. Annars kommer jag aldrig lära mig. Tyvärr, jag måste bli sårad för att jag ska förstå. Så är det. Det var roligt i alla fall!

 

Ny vecka, nya tag då. Jag ska börja leta efter en bra folkhögskola, för jag ska börja studera i höst. Det känns som ett bra beslut, och nu när jag har tagit medicinen i några veckor börjar jag se "livet med nya ögon". Det är otroligt skönt. Jag vet inte om jag ska stanna kvar i Södertälje... ska jag plugga här? Ska jag ta mitt pick och pack och dra? Svaret lär väl komma till mig till slut.

 

Det var ju inte så farligt att blanda alkohol med antidepp! I alla fall inte för mig, och det är jag glad över. Fredagskvällen var rolig och grym, jag slapp bakfyllan på lördagen av någon anledning - men jag klagar inte. Det slutade med att jag redde ut ett och annat, att ha en kille i sitt liv är sällan lätt... suck. Ja, jag har lovat att försöka ta mig vidare så jag försöker verkligen mitt bästa! Men jag undrar om det är värt det, och om jag orkar just nu.

 

Jag vill hålla mitt liv dramafritt, trots att folk försöker skapa det hela tiden. Blanda inte in mig! Varför man inte alla hålla sams och vara vänner med varandra? Varför ska det vara någon slags tävling och varför skapa svartsjuka när det inte behövs?

 

Från och med nu tänker jag köra mitt eget race, och strunta i alla som snackar skit. Jag har bättre saker för mig, jag har äntligen bra människor i mitt liv som har samma värderingar som mig. Det är dessa människor jag tänker lägga energi på!

 

Idag var det extra mysigt att sitta och äta lunch hemma med min mamma! Plötsligt hörde vi något som lät som smällare. Men det var det inte! Nej, några idioter hade tydligen rånat en guldaffär hundra meter härifrån, och skottlossning utbröt. Jag gick ut på balkongen och såg poliser gå förbi med dragna vapen och en av dem bad alla att gå in i gallerian som ligger intill. Man blev ju lagom skakis, jag har aldrig varit så nära en brottsplats. Usch!

Just nu avskyr jag Facebook. Folk ska flytta, folk tycker att Södertälje är en skitstad osv. Ja, Södertälje kanske inte är världens bästa stad, men vart hade ni tänkt flytta där skottlossning och rån inte inträffar undrar jag? För så vitt jag vet sker det överallt. Det är lite svårt att komma ifrån, det finns idioter överallt. Jag har lust att be dem att flytta ut på landet, för där är det väl minimal risk att sådant händer, men nej, det är människor som prompt ska bo i en stad, men trots det klagar de.

 

Jag har i alla fall insett att det inte är bättre i någon annan stad, och jag gillar inte Södertälje speciellt mycket. Det har varit ruggigt lugnt här den senaste tiden, så det här är inte något som händer varenda dag precis.

 

Nu blir det musik, ikväll blir det fest och utgång! Awesome.

Gott nytt år då! Och ett gott sådant lär det bli, hoppas jag. För några dagar sedan började jag äntligen med min antidepressiva medicin och jag vågar nog säga att jag redan har börjat känna av effekten. Jag känner mig lite gladare och allt känns lite lättare redan. Samtidigt är biverkningarna ganska jobbiga, men det går ju över. Det här ska bli mitt år! Jag tänker inte låta någonting få mig att må dåligt! Nytt år, nya möjligheter.