zandrish

Inatt är det fem år sedan min älskade morfar dog! Det känns fortfarande som igår för såren är långt ifrån läkta, och jag tror aldrig att det kommer kännas helt okej, trots att jag vet att han har det bra där han är. Det bästa är väl att jag har tatuerade in vårt efternamn i hans handstil för två år sedan, så jag bär alltid med mig en del av honom. Jag kommer alltid att älska dig, morfar! Och jag glömmer dig aldrig.